3 vanliga anledningar till varför ditt sparande suger [och du förlorar pengar]


 

Svenskarna har blivit bättre på att spara. Mest ökar sparandet bland unga. Samtidigt gör många misstag som kostar tusenlappar varje år. Här tittar vi närmare på de tre vanligaste sparmissarna.

Var femte svensk har mer än en årslön på sparkontot

Enligt en undersökning som Metro utförde för ett år sen så är svenskar ganska duktiga på att spara pengar.

Undersökningen visade bland annat att nästan var femte svensk hade mer än en årslön i sparande.
Att så många svenskar sparar är förstås positivt. Glädjande är också statistik visar att sparandet ökar mest bland unga (åldern 20-34).

Problemet är dock att många sparar fel. Det vill säga sätter sina pengar i fel sparformer. 

Och därmed förlorar pengar varje månad. Både i inflationsnedgång och missad avkastning.
Här ska vi titta närmare på den fyra vanligaste sparmisstagen.

1. Du sparar på ett vanligt sparkonto utan ränta

Om du sätter dina sparpengar på ett vanligt sparkonto hos någon av storbankerna så förlorar du pengar varje månad. Idag är räntan nämligen 0% på dessa konton.

Detta innebär att dina pengar minskar i värde på grund av inflationen.
Nu ska detta inlägg inte handla om inflation. Vill du veta mer om detta begrepp kan du läsa mer på vår sida om inflation och deflation här.

Enkelt uttryckt kan vi beskriva effekten av inflation som att dina pengar minskar i värde eftersom priserna på produkter och tjänster hela tiden går upp.

Du vet det där som mormor och morfar brukar säga om att ”när jag var liten så kostade en liter mjölk under 1 krona”. Att priset på mjölk har stigit beror till stor del på inflationen.


Dina pengar blir mindre värda

Alltså: om du har dina pengar på ett sparkonto med 0% i ränta, så kommer de att vara mindre värda i slutet på året än i början av året pga inflationen.

För 2016 var inflationen enligt Riksbanken 1%, för 2017 1,8% och för 2018 ligger den för närvarande på 1,9%. Du kan kolla den aktuella inflationsnivån här på Riksbanken.
Detta betyder att om ditt sparkonto hade en räntenivån under dessa procent för varje givet år, blev dina pengar mindre värda.

Slutsats: se till så att du sätter ditt kortsiktiga sparande på ett konto med ränta (och insättningsgaranti för riskreducering).


Svenskarnas ekonomimiss: Sparräntan


”Storbankerna har i regel noll procent ränta på sina vanliga sparkonton – vilket innebär att pengarna inte växer alls. Och flera av bankkunderna placerar sin buffert där av bara farten, utan att reflektera över sitt val. Enligt SBAB:s undersökning vet 29 procent av de tillfrågade inte ens vad de har för ränta på sitt sparkonto. Närmare hälften har struntat i att jämföra olika sparkonton med varandra – och bara 13 procent har jämfört olika banker.”
Källa: Expressen Dina Pengar | Länk

2. Du skiljer inte på långsiktigt sparande och kortsiktigt

Som du säkert är medveten om finns det många olika sätt att spara pengar och få avkastning. Aktier, fonder, obligationer, kryptovalutor, räntekontot med rörlig eller fast ränta, bostadsinvesteringar – och så vidare.
Men hur väljer man? Det första du bör fundera på är följande två frågor:
  • Vad är målet med ditt sparande?
  • Vilken tidshorisont har ditt sparande?
Enkelt förklarat kan man säga att om målet med ditt sparande är att kunna täcka upp för ”vardagsutgifterna”, så ska du sätta dina pengar på ett vanligt sparkonto (med ränta).
Exempelvis om du skulle bli tillfälligt sjuk eller något annat inträffar som innebär att du behöver pengar för de dagliga utgifter.
Men också om du sparar för konsumtion, till en resa, ny bil eller liknande.
Generellt kan vi uttrycka det så här:
  • Sparhorisont: 1-5 år = sätt dina pengar på ett vanligt sparkonto med ränta och insättningsgaranti
  • Sparhorisont: 5 år eller mer = sätt dina pengar på aktier/fonder eller något annat med större risk, men mer potentiella avkastning.
Varför denna uppdelning av kortsiktigt eller långsiktigt sparande?
Det har med risk och avkastning att göra. Historisk statistik visar nämligen att över tid så gör börsen alltid upp. Så har det varit de senaste hundra åren. Faktum är att börsen har nästan alltid gått upp under varje given femårsperiod.
Rikedomscoachen Jan Bolmesson har enligt min mening en sunt resonemang – och många bra tips – om sparande och investeringar:

Investera 10 % av kapitalet per år du avser att låta pengarna vara

Ett genomsnittligt år går börsen upp med ca 60 % sannolikhet och backar med 40 % sannolikhet. Den viktigaste faktorn för att minimera risken i en investering i fonder, aktier, råvaror eller annat som man kan köpa via Avanza är låta pengarna vara över tid. […]
Det är därför jag tjatar om att man ska investera på lång sikt. Med lång sikt menar jag i det här fallet, absolut minst 5 år men helst 10 år. Jag får många gånger frågan om vad man ska göra på kort sikt (0 – 5 år), och då brukar jag avråda från börsen eller andra investeringar.
Källa: Rikatillsammans.se | Länk

3. Du underskattar effekten av ränta-på-ränta

Ränta på ränta kallades av Albert Einstein för världens åttonde underverk. Enkelt förklarat är ränta på ränta en positiv effekt av att spara pengar regelbundet en längre tid.
Så här förklarar Nordnet fenomenet:

Hur ränta-på-ränta fungerar

Ränta-på-ränta kan enklast jämföras med snöbollseffekten. Föreställ dig att du bygger en snöboll. I början tar det ett tag för snöbollen att bli större, men efter ett tag så växer den i extremt hög takt för varje varv du rullar. Ränta-på-ränta fungerar likadant, och även om avkastningen är en viktig faktor, krävs det varken större summor eller hög avkastning för att få ett mindre sparande att växa i hög takt.
Källa: Blogg.nordnet.se | Länk
Ränta på ränta innebär att ditt långsiktiga sparande kan öka med flera hundra procent – helt av ”sig själv”. Eftersom du får ränta även på din ränta, så att säga. Och att dessa summor över tid kan bli riktigt stora.
En vanlig avkastning på börsen över tid är 8% om året. Här förklarar sparkekonom Claes Hemberg lite mer om konceptet:

Källa: http://www.cashoo.se/spara-pengar/3-vanliga-anledningar-till-varfor-ditt-sparande-suger/

Se även: